En stark forskningsproposition för både omställning och konkurrenskraft
Under torsdagen presenterade regeringen sin forsknings- och innovationsproposition för perioden 2021–2024. Utgångspunkten är att satsningarna ska ge förutsättningar för fler forskningsmiljöer av högsta kvalitet. Jernkontoret ser att propositionen är en tydlig satsning på forskning, omställning och konkurrenskraft. Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret, uppfattar att politiken har lyssnat på näringslivet.
I propositionen som lades fram under torsdagen presenterar regeringen sin forskningspolitik för åren 2021–2024. Den omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer och en framstående kunskapsnation.
Propositionen har fått namnet ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”. Redan i budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen höjningar av anslagen för forskning och utveckling med 3,5 miljarder kronor som sedan sakta väntas stiga till 3,75 miljarder 2024. Det motsvarar en höjning på cirka tio procent och är en satsning som näringslivet välkomnar.
– Inom näringslivet har vi en ambitionsnivå att Sveriges satsningar på FoU ska öka med en procent av BNP, det vill säga 50 miljarder, till 2030 och vi har åtagit oss att själva stå för tre fjärdedelar av detta. Regeringens satsning i den här propositionen är ett viktigt första steg för att uppnå en hög ambition, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
På regeringens presskonferens betonade näringsminister Ibrahim Baylan att samverkan krävs vid omställning för att det ska gå snabbt. Han pekade då bland annat ut de strategiska innovationsprogrammen (SIP) som ett välfungerande och värdefullt instrument för samverkan. Nästa generation, SIP 2.0, kommer regeringen därför att ge ökade resurser och ett breddat uppdrag, där samhällsrelevans och hållbarhet, som den uttrycks i Agenda 2030, blir viktiga inslag vid sidan av konkurrenskraft.
