HYBRIT-labs på Swerim redo för experiment

Just nu är aktivitetsgraden hög, för i mars är man redo för de första försöken i det nya specialdesignade HYBRIT-labs på metallforskningsinstitutet Swerim med målet att påskynda vägen mot en fossilfri stålframställning.

Ett partnerskap mellan HYBRIT och Swerim har resulterat i ett nytt laboratorium i Kista, skapat av en forskargrupp som ska fokusera på bland annat grundläggande reduktionsstudier med vätgas. Gruppchef är Johan Martinsson, som konstaterar att laboratoriet håller tidsplanen, trots vissa leverantörsförseningar på grund av pandemin.

‒ All utrustning är snart på plats och vi är redo att börja köra experiment inom några veckor, säger Johan Martinsson. Han leder fyra doktorander, varav tre redan förut forskade just med inriktning mot HYBRIT, men då på KTH.

Utrustningen är specialdesignad och byggd av forskargruppen och Johan Martinsson beskriver hur de arbetat i tät dialog med HYBRIT. Så ser även fortsättningen ut, med flexibilitet och lyhördhet som ledord i partnerskapet med det övergripande målet att minska koldioxidavtrycket genom en fossilfri ståltillverkningsteknologi.

‒ Utan att gå in på detaljer i våra försök så ägnar vi oss åt processoptimering av fossilfri järn- och stålframställning. Vi ska zooma in på detaljer, isolera parametrar och studera de mekanismer som styr processen, snarare än att efterlikna den industriella tillverkningen. Det handlar inte bara om reduktionen av järnmalm med vätgas utan även om den efterföljande stålframställningen, säger Johan Martinsson.

Traditionen att namnge sina utrustningar har forskargruppen tagit med sig från KTH till Swerim.

‒ På KTH jobbade vi till exempel med utrustningar som vi kallade ”Baby Blue” och ”Maj-Britt”. Den sistnämna byggdes specifikt för HYBRIT, varifrån initiativets engelska uttal inspirerat till namnet. Vår utrustning på Swerim har inte fått namn ännu, men det ska de få! Helt rimligt med tanke på den nära arbetsrelation vi kommer att ha med dem de kommande åren, säger Johan Martinsson.