SSF delar ut 300 miljoner till svensk toppforskning inom materialvetenskap
Nya innovationer och utvecklingen av nya tekniker bromsas ofta av att det saknas material med rätt egenskaper. För fortsatta framsteg krävs alltmer högpresterande material, med speciella eller extrema egenskaper.
– Bidragen till Materialvetenskap, som omfattar tio projekt, har fokus på nya produktionsmetoder och avancerad processkontroll för funktionella och strukturella material, säger Lars Hultman, vd för SSF. Rambidragen är avsedda att premiera tvärvetenskap av högsta kvalitet där också resultaten kan nyttiggöras.
Projekten som fått bidrag handlar bland annat om stickade nät i metall utskrivna i 3D för mjukvävnadsregenerering av exempelvis senor och muskelfästen eller bröstrekonstruktion. Flera av projekten kommer också att utföras i samarbete med industrin, för att ta fram nästa generations slitstarka och hårda beläggningar, nya material för solceller eller effektivare och hållbara komponenter för telekomnäten. Ett annat projekt fokuserar på plasmoniska nanopartiklar, som kan användas för en mängd nya produkter, till exempel optiska sensorer, effektivare solceller och optiska metamaterial.
Fem frågor till John Ågren i projektet:
Sintring av inhomogena strukturer för bättre prestanda
John Ågren, mottagare för projektet "Sintring av inhomogena strukturer för bättre prestanda".
1. Nya innovationer förutsätter nästan alltid nya material med nya egenskaper. Vilka material med vilka egenskaper strävar ni efter att ta fram?
– Det handlar om mycket hårda och starka material för t. ex. verktyg för skärande bearbetning och bergborrning där svenska företag har en framskjuten plats. Traditionellt sett görs sådana material av hårdmetall som är en komposit med mycket hårda karbider som bäddats in i en seg metall, oftast kobolt. Man vet dock att hög hårdhet, slitstyrka och seghet inte nödvändigtvis behövs på samma ställe i materialet eller i ett verktyg. I projektet ska ny teknik utvecklas för att tillverka material och komponenter där egenskaperna varierar på ett kontrollerat sätt så att de goda egenskaperna finns där de gör störst nytta.
2. SSF nämner tvärvetenskap som en viktig del i att skapa innovation. Vilka ingår i ert projekt och vilka skilda vetenskapsgrenar kommer er forskning att utgå från?
– Här ingår forskargrupper från materialvetenskap (KTH), fysik (Chalmers) samt forskare på Sandvik. Projektet är tvärvetenskapligt och spänner från grundläggande atomistiska studier, sk ab initio-beräkningar, via metallografi, termodynamik och fasomvandlingar till tillverkning av prototyper hos de industriella parterna. Här ingår även sk 3D-printing. Arbetet omfattar säväl avancerad experimentell karakterisering som matematisk modellering.
3. På vilket sätt siktar ni i ert projekt på ökad produktionseffektivitet inom tillverkningsindustrin?
– Projektet siktar mot nya möjligheter att tillverka verktyg med optimal prestanda och har därför potential att direkt påverka produktionseffektiviten i tillverkningsindustrin.
4. Vad anser du är den bästa vägen till att nyttiggöra forskningsresultat?
– Bästa sättet att nyttiggöra forskningsresultat är att utföra forskningen i nära samarbete med industriparter som kan ta hand om resultaten och att där så är lämpligt utveckla nya affärsideer med forskningen som grund.
5. Slutligen, hur länge kommer ert projekt att pågå?
– Fem år.
Kort beskrivning av projektet
Huvudmålet är att utveckla ny sintringsteknik för tillverkning av pulvermetallurgiska material, i synnerhet hårdmetall, för att uppnå bättre prestanda exempelvis inom skärande bearbetning och bergborrning. Detta kan bidra till ökad produktionseffektivitet inom tillverkningsindustrin och effektiv användning av råvaror.