Stålindustrin positiva till Industriklivet

Nu lanserar regeringen satsningen Industriklivet. Det är en långsiktig satsning för att förbereda den svenska industrin inför framtiden. Industriklivet innebär att 300 miljoner kronor per år kommer att satsas mellan 2018 - 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot nollutsläpp av växthusgaser. Stålindustrin är positiva till satsningen.

Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045, det beslutade riksdagen i juni. Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. I många fall är svensk processindustri mycket effektiv i en global jämförelse och för att minska utsläppen ytterligare behöver företagen satsa på teknikskiften och ofta obeprövade teknologier. Det är både kostsamt, riskfyllt och tidskrävande. Samtidigt finns ett starkt samhällsintresse i att svensk industri kan ställa om och vässa sin långsiktiga konkurrenskraft för både för att säkra svenska jobb och kraftigt minska utsläppen.

De företag och länder som går före i teknikomställnigen kommer att få stora konkurrensfördelar. Därför satsar regeringen 300 miljoner per år mellan åren 2018-2040 för att hjälpa svensk industri att ta klivet mot ett nollutsläpp av växthusgaser. Satsningen innebär stöd till företag hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrations- och fullskaliga anläggningar.  

− Industrins omställning är en av de stora utmaningarna som vi står inför när utsläppen ska ned till noll. Med Industriklivet stöttar vi industrin i möjligheten att möta dessa och utveckla morgondagens klimatsmarta lösningar och jobb, säger klimatminister Isabella Lövin.

Förutsättningarna för att minska utsläppen skiljer sig åt men alla sektorer i samhället kommer behöva nå nollutsläpp. De processrelaterade utsläppen inom industrin är en särskild utmaning. Regeringen har även tidigare uppmärksammat denna utmaning och lagt ett regeringsuppdrag till Energimyndigheten för att genomföra utlysningar och samordna de statliga innovationsfrämjande insatserna för att minskade processutsläpp inom svensk industri. Genom Industriklivet ger nu regeringen ett tydligt finansieringsstöd till denna nödvändiga omställning.

Industrier med processrelaterade utsläpp ligger till exempel i Luleå, Oxelösund, Skellefteå, på västkusten och på Gotland. Totalt har dessa industrier ca 32 000 anställda. Det behövs ett starkare samarbete mellan stat och industri för klara de stora investeringar som behövs för att utvecklingen av morgondagens klimatsmarta lösningar och framtidens jobb ska finnas i Sverige

– Vi välkomnar regeringens initiativ och konstaterar att nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor kommer att behövas under lång tid för att vi ska kunna förverkliga vårt, LKABs och Vattenfalls initiativ för en fossilfri stålindustri, HYBRIT, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB

SSAB arbetar kontinuerligt med att minska utsläppen och har idag en av världens mest Co2-effektiva produktionsprocesser för stål från järnmalm. För att minska utsläppen ytterligare finns endast små möjligheter med rådande teknik. Våren 2016 tog därför SSAB, LKAB och Vattenfall initiativet till en fossilfri stålindustri för att hitta en lösning för att helt komma bort från rotorsaken till koldioxidutsläppen. Idén är att undersöka om man kan använda vätgas som reduktionsmedel istället för kol och koks, vilket då skulle ge järn – och vatten som biprodukt.

Det är satsningar som en konkurrensutsatt industri inte kan göra helt själv.

– Regeringens besked visar att man förstår processindustrins betydelse för Sverige och att det krävs satsningar för att konkurrenskraft ska kunna kombineras med ambitiösa klimatmål, säger Martin Lindqvist.

Även IF Metall välkomnar satsningen, liksom Jernkontoret.

– Vi välkomnar den här långsiktiga satsningen som stödjer vår resa mot nollutsläpp. Detta är en bra början för att nå målet. Vi är redan idag en av de mest klimatsmarta industrierna i internationell jämförelse, men det krävs både strukturella förändringar och tekniksteg för att nå hela vägen, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret. 

I juli presenterade stålindustrins företag sin ambition att överlämna en klimatfärdplan till statsminister Stefan Löfven våren 2018. Färdplanen ska beskriva stålindustrins utsläpp, processer och möjliga lösningar för att stålindustrin ska kunna bidra till att nå målet "Fossilfritt Sverige" till 2045.

- Det är viktigt att regeringen förstår hur komplexa stålindustrins processer är och har långsiktighet och konkurrenskraft i fokus på resan mot fossilfrihet. Vi ser fram emot en fortsatt dialog om vilka åtgärder som behöver göras, säger Bo-Erik Pers.