USA inför strafftullar på stål och aluminium

USA:s president Donald Trump tillkännagav på torsdag att han skulle införa kraftiga tullar på importerat stål och aluminium. Anledningen till importtullarna sägs vara för att skydda amerikanska tillverkare. USA riskerar vedergällning från tunga handelspartners som Kina, Europa och Kanada, rapporterar Reuters.

Trump sa att tullarna, 25 procent på importerat stål och 10 procent på importerat aluminium, skulle meddelas formellt under nästa vecka. Men regeringstjänstemän sade senare att vissa detaljer fortfarande behövdes slås fast.

Trump tror att tullarna kommer att skydda amerikanska jobb, men många ekonomer säger att effekterna av prisökningar för stål- och aluminiumanvändande industri, som bilindustrin och oljesektorn, kommer att minska antalet arbetstillfällen mer än vad importinskränkningarna skapar arbeten.

Meddelandet om importtullar kom efter, vad en person med direkt kännedom om diskussionerna som beskrivit som en natt av "kaos" i Vita huset på grund av en frekvent byte av positioner inom förvaltningen.

Tullarna kritiserades skarpt av några högre republikanska senatorer och kongressmän samt olika industrier som fordons-, olje- och byggutrustningsindustrin. Ett stort problem är att den amerikanska jordbruksexporten kan drabbas hårt av vedergällningar av stålexporterande länder.

– Varje gång du inför något sådant får du en vedergällning. Jordbruk är det främsta målet. Jag tycker att detta är fruktansvärt kontraproduktivt för jordbruksekonomin, säger senator Pat Roberts, som leder senatens jordbruksutskott.

Kina har redan hotat att begränsa importen av amerikanska sojabönor, och EU har sagt att den också kommer att överväga åtgärder. President Xi Jinpses ekonomiska rådgivare, Liu He, höll samtal med Trump-förvaltningen i Washington på torsdagen. Den diskussionen beskrevs som "öppen och konstruktiv", av tjänstemän och fokuserade på "sätt att säkerställa en rättvis och ömsesidig handel".

Tarifferna kommer inte direkt att slå speciellt hårt mot Kina. Data visar att Kanada levererar 16 procent av USA:s efterfrågan på stål jämfört med Kinas 2 procent. Kanada är den överlägset största stålexportören följt av Brasilien och Sydkorea.

Andra länder tittade redan på hur man skulle svara på importtullarna.

– Skulle restriktioner införas på kanadensiska stål- och aluminiumprodukter, så kommer Kanada att vidta reaktiva åtgärder för att försvara sina handelsintressen och arbetstagare, säger Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland, i ett tydligt formulerat uttalande.

Brasilien meddelar att landet överväger att vidta åtgärder på egen hand eller i samförstånd med andra länder.

På en fråga om huruvida det skulle vara undantag för några länder, svarade Vita husets presstalesman Sarah Sanders att hon inte skulle gå in i några detaljer före nästa veckas formella meddelande. Hon sade att tullarna fortfarande var under slutliga diskussioner.

Även om Kina bara står för en liten del av USA: s stålimport, så har landets stora produktion hjälpt till att skapa ett globalt överskott av stål, vilket har dämpat priserna.

Även om administrationen säger att tullarna skulle skydda den amerikanska industrin, så säger kritiker att de skulle höja kostnaderna för industrin och misslyckas med att leverera Trumps vallöfte om att öka antalet arbetstillfällen i landet.

Tullarna var en seger för handelshökarna i Trumps administration, bland annat Vita Husets handelsrådgivare Peter Navarro, och ett bakslag för dem som fruktar återverkningar, såsom den ekonomisk rådgivaren Gary Cohn.

Vita huset citerade också nationella säkerhetsintressen som anledning till tullarna och sade att USA behöver inhemsk tillverkning för sina stridsvagnar och krigsskepp. Men försvarsdepartementet hade rekommenderat riktade ståltullar och senarelagda aluminiumtullar.

Amerikanska stålproducenter har dragit ner sin arbetsstyrka med tre fjärdedelar mellan 1962 och 2005. En stor studie, gjord av American Economic Association, visar dock att mycket av detta berodde på en förbättrad produktionsteknik, med en femfaldig produktionsökning per arbetare.

Även om handelsskydd leder till ökad inhemsk produktion, kan sysselsättningsökningarna vara betydligt mindre än många hoppas på, enligt en rapport från det oberoende ekonomnätverket Econofact

Den övergripande effekten på den amerikanska ekonomin kommer sannolikt att dämpas, om ett större handelskrigutbryter, medan importen av stål och aluminium står för bara 2 procent av den totala importen.