EU-kommissionen föreslår nytt program för forskning och innovation

För nästa fleråriga EU-budget för perioden 2021–2027 föreslår EU-kommissionen att avsätta 100 miljarder euro till forskning och innovation.

Ett nytt program – Horisont Europa – ska bygga på erfarenheterna och framgångarna från det förra ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020, och försvara EU:s ledande roll när det gäller global forskning och innovation. Horisont Europa är det mest ambitiösa forsknings- och innovationsprogrammet någonsin.

– Att investera i forskning och innovation är att investera i EU:s framtid. EU-finansieringen har gjort det möjligt för forskarlag i olika länder och från olika ämnesområden att arbeta tillsammans och göra oföreställbara upptäckter. De har gjort EU världsledande i forskning och innovation. Med Horisont Europa försöker vi bygga vidare på denna framgång och även framöver konkret förbättra allmänhetens liv och våra samhällens välfärd, säger kommissionens vice ordförande, Jyrki Katainen, med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.

– Horisont 2020 är en av EU:s största succéer. Det nya programmet Horisont Europa siktar ännu högre. Vi vill öka anslagen för det europeiska forskningsrådet för att cementera EU:s globala ledning, och aktivera allmänheten genom att formulera ambitiösa mål för EU:s forskning. Vi föreslår också ett nytt europeiskt innovationsråd som ska modernisera finansieringen av banbrytande innovation i EU, säger Carlos Moedas, kommissionär för forskning, vetenskap och innovation.

Förutom att främja spetsforskning genom Europeiska forskningsrådet (EFR) och Marie Skłodowska-Curie-stipendier och utbyten kommer Horisont Europa att införa ett par nya inslag:

• Ett europeiskt innovationsråd (EIC) som ska hjälpa EU att gå i spetsen för marknadsskapande innovation: Kommissionens förslag omfattar en gemensam kontaktpunkt för att lovande, banbrytande teknik med hög potential ska kunna nå ut från laboratorierna till marknaden, och för att hjälpa de mest innovativa nystartade företagen att utvidga sina idéer. Det nya innovationsrådet ska bidra till att identifiera och finansiera snabba, riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument, ett för tidiga stadier i processen, och ett för utveckling och marknadslansering. Det ska komplettera Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
• Nya EU-omfattande forsknings- och innovationsuppdrag med fokus på samhälleliga utmaningar och industriell konkurrenskraft: Inom ramen för Horisont Europa kommer kommissionen att inleda nya uppdrag med djärva, ambitiösa mål och ett starkt europeiskt mervärde för att ta itu med problem som påverkar vårt dagliga liv. Det kan röra sig om allt från kamp mot cancer till rena transporter eller plastfria hav. Dessa uppdrag ska utvecklas i samarbete med allmänheten, berörda parter, Europaparlamentet och medlemsstaterna.
• Största möjliga innovationspotential i hela EU: Stödet till de medlemsstater som släpar efter med att utnyttja sin nationella forsknings- och innovationspotential optimalt kommer att fördubblas. Vidare kommer nya samverkanseffekter med strukturfonderna och Sammanhållningsfonden att göra det lättare att samordna och kombinera finansiering och hjälpa regionerna att anamma innovation.
• Större öppenhet: Principen om ”öppen vetenskap” kommer att gälla för Horisont Europa, vilket förutsätter öppen tillgång till publikationer och data. Detta kommer att bidra till spridning på marknaden och öka innovationspotentialen för resultat som genererats genom EU-finansiering.
• En ny generation av europeiska partnerskap och ökat samarbete med andra EU-program: Horisont Europe kommer att rationalisera antalet partnerskap som EU samprogramerar eller samfinansierar med parter såsom industrin, civilsamhället och finansieringsfonder, i syfte att göra partnerskapen mer effektiva och verkningsfulla när det gäller att uppnå EU:s politiska prioriteringar. Horisont Europa ska främja effektiva och operativa kopplingar till andra framtida EU-program, t.ex. sammanhållningspolitiken, den europeiska försvarsfonden, programmet för det digitala Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa, men också med det internationella projektet Iter för fusionsenergi.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC), kommissionens forsknings- och kunskapstjänst, kommer att bidra med vetenskaplig rådgivning, tekniskt stöd och riktad forskning. 

Den föreslagna budgeten på 100 miljarder euro för 2021–2027 omfattar 97,6 miljarder euro inom Horisont Europa (varav 3,5 miljarder euro kommer att anslås inom ramen för InvestEU) och 2,4 miljarder euro för Euratoms forsknings- och utbildningsprogram. Euratomprogrammet, som finansierar forskning och utbildning om kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd, kommer i ökad utsträckning att inriktas på lågeffekttillämpningar såsom hälso- och sjukvård och medicinsk utrustning, och kommer också att stödja mobilitet för forskare inom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.

 

Bakgrund

Horisont Europa bygger vidare på det nuvarande programmet Horisont 2020:s framgångar. Halvtidsutvärderingen av Horisont 2020 visade att programmet är på rätt spår för att skapa tillväxt och sysselsättning, ta itu med våra största samhällsproblem och förbättra människors liv. Den visar att programmet har ett tydligt europeiskt mervärde och ger påvisbara fördelar jämfört med nationella eller regionala stöd. Fram till maj 2018 har programmet finansierat fler än 18 000 projekt med över 31 miljarder euro.

Omkring två tredjedelar av Europas ekonomiska tillväxt under de senaste årtiondena har drivits av innovation. Horisont Europa förväntas leda till ny och ökad kunskap och teknik, främja spetsforskning och ha positiva effekter på tillväxt, handel och investeringar, men också betydande sociala och miljömässiga inverkningar. Varje euro som investeras genom programmet kan potentiellt generera en avkastning på upp till 11 euro i BNP under en period på 25 år. Unionens investeringar i forskning och innovation förväntas uppskattningsvis direkt generera upp till 100 000 arbetstillfällen i forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet under investeringsfasen (2021–2027).